Nu har snart alla skolor och kommuner sammanställt det avslutade läsårets elevresultat – som absoluta tal och i procent. På många håll går det inte att se progressionen (förändringarna) för respektive årskull. Man kan inte se vad man under det gångna läsåret har åstadkommit och vad man har tillfört respektive årskull kunskapsmässigt på vägen mot slutleveransen vårterminen i åk 9.

Under 2017 gjorde vi en text- och innehållsanalys av 270 kommuners måldokument för skolan. Den presenterades bland annat på DN Debatt.  
I vår analys hittade vi bara en kommun som hade nyckeltal med tydligt fokus på årskullar och förbättringar hela vägen från åk 1 till 9.

Skillnaden mellan fokus på årskurser och årskullar
Idag jämför många skolor och kommuner i sina resultatrapporter årskurs 6 det här läsåret med årskurs 6 förra läsåret. Här är ett exempel för att förklara skillnaden mellan det och att istället fokusera på och följa progressionen för varje årskull. Resultatstyrning.

Tabell 1
Andelen elever (%) som nått målen i varje ämne per årskull det här läsåret.
Tabell 1 från en svensk kommun visar varje ämne och jämför de olika årskullarna det här läsåret.

Tabell 2
Andelen elever (%) som nått målen i varje ämne i årskull 5 läsår för läsår.
Tabell 2 visar istället en årskull och deras utveckling läsår för läsår. Detta är ett fingerat exempel för årskull 5 inklusive kolumnen till höger med förändringen i varje ämne under det här läsåret.
I kombination med en analys av vilka kunskapskrav som eleverna behöver stöd kring ger detta möjlighet till ett helt annat fokus på förbättringar genom hela organisationen.

Så enkelt är det. Med andra ord har alla skolor och kommuner redan data för tabell 2. Det handlar bara om hur man tänker och utifrån det presenterar data. Det handlar också om hur väl den lärportal man har valt kan hantera data och statistik med fokus på årskullar och progression. Fråga er leverantör om detta.

I handboken Modellen finns ”tänket” och hela strukturen för att styra och genomföra den svenska grundskolans uppdrag och processer utifrån forskningen kring framgångsrika skolor:
– Vetenskaplig grund
– Nyckeltal och mål
– Rutiner
– Årsklockor
– Underlag för lektionsobservationer
– Rapporter till nämnden/styrelsen
Till handboken följer digitala mallar med tabeller för att analysera och rapportera elevresultat på elev-, klass-, årskull-, skol- och kommunnivå hela vägen från klassrummet till nämnden/styrelsen och tillbaka.


Ha en skööön sommar! Efter sommaren kommer följande från oss:
  • Vill er skolnämnd, styrelse och förvaltning kunna diskutera elevresultat så här?
  • Vill ni också att lärarna ska få veta att de ”gjort mål” innan de går på sommarledighet?
  • Jämföra olika årskullar eller följa och fokusera på årskullar? Detta är skillnaden!
  • De 10 gyllene principerna för skolans resultatstyrning – Del 1
  • De 10 gyllene principerna för skolans resultatstyrning – Del 2

Pin It on Pinterest

Share This