Analys av Sveriges kommuners måldokument för skolan

270 kommuners måldokument för skolan

Successful Schools har gjort en analys av text och innehåll av 270 kommunala skolhuvudmäns måldokument för grundskolan. Tydliga mål och struktur för resultatstyrning är ett par av karaktärsdragen för framgångsrika skolor. Syftet med analysen att få input till hur man kan utveckla skolans styrning mot bättre resultat. Den publicerades först på DN Debatt i augusti 2017.

Goda exempel

I rapporten ger vi korta kommentarer till några kommuner som exempel på måldokunment med struktur för tydligt fokus på kunskapsuppdraget samt mål- och resultatstyrning. Bland dessa finns Landskrona, Mjölby och Varberg.

Hantering av dina personuppgifter

Analysen visar bland annat

Begränsat fokus

Fokus ligger på tre ämnen och årskurs 9. Enbart 14 procent av kommunerna har mål i alla ämnen för de tidiga årskurserna. 50 procent har enbart mål för årskurs 9.

Följ årskullar

Endast en (1) skolhuvudman visar att de följer varje årskulls utveckling från årskurs 1 till 9. Istället jämför kommuner generellt årskurser, det vill säga man jämför årskullar med olika elever.

Otydliga och många mål

Enbart 18 procent av skolhuvudmännen har tydliga och tidsatta mål. Många kommuner har vad som kan uppfattas som otydliga mål som riskerar att inte vara relevanta, motiverande eller förpliktiga till något ansvar för att de nås. Det finns kommuner som har över femtio olika mål för grundskolan.

Pin It on Pinterest

Share This