“Gör det som vi håller på med någon skillnad?”
Victoria L. Bernhardt, Ph.D. in Educational Psychology Research and Measurement
Läs hennes bok Data analysis for continuous school improvement
Rektors resultat- och kvalitetsrapport är ett reflekterande dokument för planering. Vilken struktur och vilket innehåll behövs för att det ska leda till och innehålla nya viktiga åtgärder med fokus på ytterligare förbättringar i skolans “leverans” av bildning, inlärning och kunskapskrav?
I mallen för detta (som hör till Modellen) har vi samlat erfarenheter från vår analys av 270 kommuners måldokument för skolan. De här på följande raderna är också relevanta för rapportering och verksamhetsplanering på huvudmannens nivå. Den behöver ha motsvarande struktur som den har på rektors-/skolnivå eller vice versa – för ökad tydlighet och för att ha samma fokus från klassrummet till styrelsen/nämnden.
Det som utmärker – anatomin – innehållet i Rektors resultat- och kvalitetsrapport 2.0 är bland annat följande:
- Åtgärderna från det föregående läsåret/den föregående resultat- och kvalitetsrapporten tas inledningsvis upp och redovisas med en beskrivning av vad de verkligen har lett till. Vi har sett många exempel där de i bästa fall tas med i den följande planen och då markeras som klara eller inte klara – markerade snabbt och enkelt med färger – utan något krav på systematik och reflektion. Utvärdera – vad har varje åtgärd verkligen lett till.
- Förädlingsvärdet. Nyckeltalen eller resultaten är uppställda i tabeller och/eller grafer som visar förädlingsvärdet *** oavsett om det är grund- eller gymnasieskolan.
- Följa årskullar. I grundskolan innebär det att man har fokus och följer årskullar hela vägen från år 1 till år 9. Med andra ord att man inte enbart, som är praxis nu, jämför exempelvis årskurs 6 förra året med årskurs 6 nu eller årskurs 9 förra året med årskurs 9 nu.
- Alla ämnen. I grundskolan innebär det att man hela vägen från år 1 till 9 har fokus på alla ämnen och inte enbart tre: Engelska, Matematik och Svenska. Det är avgörande eftersom det vårterminen åk 9 krävs mer än dessa tre ämnen för gymnasiebehörighet.
- Kunskapskraven. Konkret och exakt vilka kunskapskrav i olika ämnen/kurser är det som många/flera/vissa elever brottas med. Varför, och vilka åtgärder behövs för att ännu bättre stötta elevernas inlärning kring de kunskapskraven?
- Kvaliteten på evidensbaserat viktiga dimensioner av god undervisning redovisas och analyseras. Innehållet och analysen omfattar underlag/statistik utifrån arbetet med lektionsobservationer och kollegialt lärande. Det handlar om att lämna nivån “det känns bättre”. Man har istället underlag där man kan se vad som har utvecklats och vad vi behöver fokusera ännu mer på – skolans undervisnings inlärningskvalitet. Transparant för alla lärares arbete kollegialt och tillsammans.
- Rubriker för analys och åtgärder. Analysen är viktig – åtgärderna är ännu mer viktiga! Mer specifika rubriker och underrubriker stimulerar rektor till djupare analys och mer välgrundade åtgärder. Skippa rubriker som “Kommentarer” eller “Slutord”.
Med dessa delar har rektor och även huvudmannen på nästa nivå ännu bättre möjlighet att komma djupare i analysen och komma fram till vilka åtgärder som är viktigast.
Dessa delar är också med i de digitala mallar för rapportering och verksamhetsplanering som följer med Modellen – Sveriges mest konkreta material för systematiskt kvalitetsarbete och resultatstyrning.
*** Kärt barn har många namn: förädlingsvärdet, progressionen, förbättringarna eller value-added som Skolkommissionen benämnde det i sin rapport härom året.
