Förra veckan publicerade Successful Schools rapporten ”Skolans kvalitetsarbete leder systematiskt till att eleverna går miste om bättre undervisning”. Den uppmärksammades av Kvalitetsmagasinet och i deras första artikel bekräftades rapportens slutsatser av forskare och experter. I en intervju med Kvalitetsmagasinet kommenterar nu Skolinspektionens generaldirektör rapporten.
– Det är välkommet att Skolinspektionen understryker vikten av analys då det förekommer brister i kvalitetsarbetet. Vår rapport visade dock att det finns en serie med ologiska brister i kommunernas och skolornas kvalitetsarbete och resultatstyrning, säger Mats Rosenkvist.
Rapporten visade följande om de undersökta 20 kommunernas och 56 rektorernas kvalitetsarbete och resultatstyrning:
- Få skolors systematiska kvalitetsarbete omfattar att man tittar på hur undervisningen verkligen genomförs och vad den leder till. Detta trots att alla är överens om att det är undervisningen som gör störst skillnad för elevernas lärande.
- Ingen följer klassers eller årskullars kunskapsutveckling/progression utan man jämför olika årskullar, vilket är ologiskt om man vill analysera vad undervisningen leder till.
- Majoriteten utvärderar inte de åtgärder man planerat – grunden för systematik saknas.
- Analyserna innehåller ofta lite analys – ibland ingen analys alls.
Skolinspektionens generaldirektör Hélen Ängmo tycker i Kvalitetsmagasinet att kritiken är missvisande: ”Vi ser också skolor som är bra på detta men också de som har svaga arbetssätt. Det vi särskilt flaggat för är att vissa delar av undervisningen lätt tappas i kvalitetsarbetet. Det gäller till exempel värdegrundsfrågor och arbetsplatsförlagt lärande.”
– Vi har uppenbarligen olika uppfattning i frågan. Det stämmer att Skolinspektionen har gjort ett gott arbete med t.ex. ämnesgranskningar i vissa ämnen och att man i sina kvalitetsgranskningar och tillsyn pekar på att analysen av elevernas studieresultat behöver utvecklas. Men deras granskningsrapporter/-beslut har, så vitt vi känner till, exempelvis inte haft fokus på att kommuner och skolor behöver organisera observationer för analys av undervisningens genomförande och vad de leder till. Ej heller har de omfattat påpekanden om att kommuner och skolor sammanställer elevresultaten ologiskt för analys i den mål- och resultatstyrda skola som vi har sedan 1994. Kunskapsnationen Sverige och elever förtjänar bättre – det finns definitivt utrymme för förbättringar, säger Mats Rosenkvist från Successful Schools.
